Om du surfar från en enhet ansluten till föreningens bredband loggas du automatiskt in som medlem.

Områdets och fastighetens historia

Här kan du läsa om föreningen, området och fastighetens historia

  • Området 1800

    Området 1800

    Den västra delen av Ladugårdslandet, Östermalms benämning fram till 1885, donerades 1640 av förmyndarregeringen till staden. Då gjordes den första stadsplanen för Östermalm, en rutnätsplan med gator som finns än i dag i sin gamla bredd, till exempel Riddargatan och Storgatan. Länge dominerade enkla trähus och murade tegelhus stadsdelen.

    År 1885 antogs det nya namnet Östermalm. Stockholms befolkning, som varit konstant under 1700-talet och en bit in på 1800-talet (cirka 70 000-80 000 invånare), hade börjat växa okontrollerat. Mellan 1850 och 1880 dubblerades befolkningen till 200 000 innvånare för att sedan växa till 400 000 vid tiden för första världskriget. I sex små hus på Nybergsgatan bodde 40 familjer vid sekelskiftet. Yrvaket upptäckte man att det behövdes bostäder och att hela staden måste planeras om för en ny tid.

  • Före 1890

    Före 1890

    I slutet av 1800-talet var kvarteret Kronkvarnen en sliten och fattig plats. Namnet kommer sig av att kvarnen 'Cronan' en gång låg här - Kvarngården nämns tidigt. Nybergsgatan var på den tiden en av stans eländigaste gränder, en plats för uteliggare och riktigt fattigt folk - ja till och med gravplundrare.

    Gatorna hade för övrigt andra namn än idag och kvarteret en något annan indelning. Kvarteret Kronkvarnen var större än idag eftersom även grannkvarteret (nuvarande kvarteret Grannarne öster om Nybergsgatan - till vänster i bilden) var en del av kvarteret på denna tid. I hörnet av gränden och Kommendörsgatan låg skarprättarhuset och naturligtvis spökade det där, det visste alla (träkåken till vänster i förgrunden på bilden).

    Det som idag är fastigheten Kronkvarnen 14 är en sammanslagning av de fastigheter som i slutet av 1880-talet hette Nr 14 och Nr 29 - tidigare en del av Nr 25. Dessa avgränsades mot norr av en gata som inte längre finns, Kronqvarns gränd. Den gick tvärs genom kvarteret där husen Artillerigatan 48 och Nybergsgatan 7 (gamla Carlssons skola) ligger idag.

  • Efter 1890

    Efter 1890

    Ny stadsplan 1897 - det rivs och byggs!

    1897 händer det saker i kvarteret. Lindhagens stadsplan har nu nått kv Kronkvarnen. Ett flertal bygglov beviljas för nya fastigheter och samtliga fastigheter i kvarteret rivs detta år. Bland den första fastigheten som uppförs är den längst i norr - mot Kommendörsgatan. Fastigheterna på Kommendörsgatan 32 och 34 uppfördes samtidigt och höll en för tiden mycket hög standard.

    I och med den nya stadsplanen så försvinner Kronqvarns gränd då ett bygglov ges för nya fastigheter som uppförs över denna gata. Idag har dessa fastigheter adresserna Artillerigatan 48 och Nybergsgatan 7. Den nya stadsplanen innebär även att Nybergsgatan breddas och rätas ut och kvarteret får dagens rektangulära form. Samtidigt skiljs grannkvarteret av och får namnet Grannarne. Den kåkstad som funnits i området försvinner för alltid.

  • Byggstart 1907

    Byggstart 1907

    Huset på Artillerigatan byggs först. Denna byggnad uppförs 1907-1909. Under åren 1909-1910 byggs huset på Nybergsgatan. Arkitekten är Rudolf Arborelius, ursprungligen från Orsa och utbildad på KTH. Byggherre är A K Klingberg och byggmästare är L F Eriksson.

    Garaget tillkommer först 1918. Fastigheten byggs på stadig grund, detta är ett av få ställen på Östermalm där berget går i dagen. Byggnadsstilen är mycket typisk för tiden. Fastigheten får dagens gatuadresser - nummer 44 släpps till grannfastigheten.

    Den 11 oktober 1909 försäkras fastigheten mot brand i Brandkontoret. Som fastighetsägare anges Fastighetsaktiebolaget Kronkvarnen. Fastigheten är försäkrad till 645 000 kr (28,9 Mkr i 2007 år penningvärde).

  • Besiktningen 1927

    Lägenheternas inredning och utrustning 1921 gör Brandkontoret en besiktning av fastigheten där den och lägenheterna noga beskrivs i ord. Lägenheterna på Artillerigatan (södra lägenheten på våning 2) beskrivs såhär:

    1 hall med spis av kolmårdsmarmor, ekparkettgolv, bröstpaneler och limfärgade väggar och tak
    1 kapprum med hylla och toalettkontor med tvättställ
    5 rum med värmeelementer, socklar, fönsterpaneler, tapeter, i ett rum bröstpaneler och limfärgade väggar och tak
    1 passage med tvättställ
    1 badrum med värmeelement, lonotolgolv, oljefärgade väggar och tak, badkar av emaljerat järn och tvättställ av porslin
    1 serveringsrum med oljemålade väggar, porslinsvask, två skänkskåp och två vattenklosettkontor
    1 kök med kakelklädd järnspis med fast gasspis, socklar, oljemålade väggar, köksbord, diskbord med porslinsvask, skänkskåp, skafferi och två garderober
    1 köksförstuga med cementgolv, oljemålat bröstvärn
    1 jungfrukammare med värmeelement, socklar och tapeter.

    Lägenheterna på Nybergsgatan (andra våningen) beskrivs:

    1 tambur med värmeelement, oljemålat bröstvärn och vattenklosettkontor
    3 rum med värmeelementer, socklar, tapeter, en garderob och ett duschkontor med asfaltgolv och tvättställ
    1 serveringsrum med oljemålade väggar och skänkskåp
    1 kök med kakelklädd järnspis, socklar, oljemålade väggar, köksbord, diskbord med porslinsvask, vedlår, hyllor och ett skåp.
    Överallt rappade tak.

    Brandkontoret sätter 1921 värdet på fastigheten (nu med garaget tillbyggt) till 1 180 000 kr (21,5 Mkr i 2007 års penningvärde).
  • Renoveringen 1975

    Renoveringen 1975

    1974 ägs fastigheten av Stiftelsen Danviks Hospital och 1975 görs en totalrenovering av fastigheten. Stammar byts eller flyttas och viss omdisposition sker i lägenheterna av detta skäl. Badrummen på Nybergsgatan tillkommer vid denna tid genom att sovrummen krymper och "duschkontoret" och garderoben slås ihop och en lika stor yta tas från sovrummet. "Toalettkontoret" i hallen görs om till garderob. Den äventyrliga finner lite bortglömd yta bakom toaletten och längst in i garderoben i hallen där orginalstammarna finns kvar (och 50 cm utrymme)
    Entrén och trapphuset på Artillerigatan överlever renoveringen och bevaras i ursprungligt skick medan trapphusen på Nybergsgatan totalförstörs i och med att vävtapet sätts upp och målas lindgrön och den utsmyckning som bör ha funnits i trapphuset försvinner helt (idag är de återställda).

    Brandkontoret värderar i juli 1976 fastigheten till 9 395 000 kr (40,7 Mkr i 2007 års penningvärde).
  • Köpet 1986

    1986 köper föreningen fastigheten av Stiftelsen Danviks hospital för det facila priset 15 Mkr (27,2 Mkr i 2007 års penningvärde).

    Under åren fram till idag har en stor mängd renoveringar av trapphus, fasader, el, gårdsbeläggning mm genomförts av föreningen. Trapphusen är återställda i tidsenlig stil och de fantastiska färgade glasfönstren i jugendstil på Artillerigatan har omsorgsfullt renoverats och lagats.

    Ett stort projekt i föreningen efter sekelskiftet har varit att tillskapa en ljus och trivsam innergård (se bild). Som arkitekt för detta arbete engagerade föreningen arkitekt Ants Endre som hade visionen att skapa ett öppet parisiskt torg kantat av träd (träden återstår dock ännu att ställa på plats) för att på så sätt skapa en öppen publik plats och ett privat område längs kanterna mot husväggarna. De smidda staketen som skiljer gården från grannfastigheterna har sin förebild i paradgrindarna till Stockholms Stadion som invigdes 1912 och är designade efter en idée av Björn Hansson.

    Fastigheten är idag grönklassad av Stockholms stadsmuseum vilket är den näst högsta klassningen. Grönt innebär "fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".

    Föreslagna förändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet i blå- och grönmarkerade hus granskas av stadsmuseet före bygglovgivning och skyddsbestämmelser förs in i stadsplanen successivt i samband med detaljplaneläggning.

    Intressant att notera är att fastighetens värde vid byggåret var oförändrat i fast penningvärde fram till dess att föreningen köpte huset nästan 75 år senare.
  • Nyberg

    Vem var denna Nyberg?

    Anders Nyberg bodde här... Anders Nyberg var fortifikationsmurmästare. Bosatt på Ladugårdslandet och verksam med arbete för försvaret. Duktig och plikttrogen i sitt arbete, kan man tänka. Lite dum kanske, men oförarglig och snäll. Och fru Nyberg beklagade inte sin lott i livet, men ibland önskade hon nog en make med lite mer stake i. Något resignerat kunde hon säga: "Du är lycklig du Nyberg, som ingenting vet."

    Även om nu fortifikationsmurmästaren till sin karaktär var lite trist, så har han i alla fall satt tillräckliga spår för att gränden där han ägde hus sedan dess skulle få namn efter honom. Nybergsgatan tillhör faktiskt de gator som jag ofta får frågor om till programmet Gata upp och gata ner, vilket kan synas egendomligt eftersom gatan är liten och obetydlig, blott ett kvarter lång mellan Linnégatan och Kommendörsgatan. I dag återfinns en av Stockholms mest statusfyllda privatskolor, Carlssons skola, på Nybergs­gatan 7 (ej 2006 - idag finns den på Kommendörsgatan, i Nybergsgatans norra del). Gatans äldre historia utmärktes dock av elände och ruskig­heter.

    Det var egentligen först sedan de tvenne stora husen n:r 32 och 34 Kommendörsgatan byggdes, som man började höra talas om Nybergs gränd, och det område, där gatan går fram, var ännu för helt få år sedan ett konglomerat af träkåkar och kyffen; visserligen stodo där ett par gamla förfallna stenhus, men det hjälpte ej att försköna platsen.

    När trakten, tack vare närheten af Olympia, som det nuvarande Danspalatset en tid kallades, och en del förstklassiga hyreskasärner, blef mer och mer besökt, kom äfven Nybergsgränden till heders och upphöjdes till gata. Dess namn är liksom dess dimensioner ganska modest och har helt visst sin upprinnelse i den omständigheten, att tomterna n:r 106, 106 ½ med ett därå stående stenhus under en del år ägdes af fortifikationsmurmästaren och konduktören Anders Nyberg († 1798).

    Huruvida det till äfventyrs var denne Nyberg, hvars hustru sagt de bevingade orden: »du är lycklig du, Nyberg, ty du vet ingenting», därom sväfvar man tyvärr i okunnighet.

    Text ur: Stockholmiana I-IV, 1912, Fredrik Ulrik Wrangel
  • Agnes Lagerstedt

    Agnes Lagerstedt flyttar till stan

    Nybergsgatan förknippas med Agnes Lagerstedt, som även hon fått en gata uppkallad efter sig, men typiskt nog inte i de trakter där hon verkade, utan i Fruängen. ("Kvinnor" är nämligen en kategori i denna stadsdel!)

    Agnes Lagerstedt var en Stockholms Florence Nightingale, som levde sitt liv tillsammans med och för dem som hade det svårast. Hon föddes i Askersund 1850, utbildade sig till folkskollärarinna och kom snart till Stockholm. Genom sina elever fick hon inblick i de allra fattigastes förhållanden.

    Hon berättar t ex om en pojke som aldrig kunde sina läxor och som uppenbarligen aldrig försökt lära sig dem heller. Fröken gjorde då vid några tillfällen besök hemma hos pojken och hans mamma. De hyrde ett rum i andra hand och fröken Lagerstedt blev varje gång överraskad av att finna flera okända män i rummet. Dessa visade sig vara mammans inneboende hyresgäster.

    Agnes Lagerstedt berättar själv: "Jag häpnade och frågade hur kvinnan kunde bo i samma rum som främmande karlar och som därtill ofta flyttade och ständigt ersattes av andra, vartill hon genmälde: Hur skulle jag annars kunna betala hyran?" Inneboendesystemet - inget nytt under solen

    Agnes Lagerstedt hade upptäckt "inneboendesystemet" - ett gissel för Stockholms fattiga. Bostadsbristen var enorm. Stadens befolkning, som varit närmast konstant under 1700-talet och en bra bit in på 1800-talet (70 000-80 000 invånare ungefär), hade börjat växa okontrollerat. Det var ångan och industrialismen som sent om sider också kommit till Stockholm. Vid mitten av 1800-talet hade befolkningen passerat 100 000, en siffra som sedan fördubblades på 30 år, och vid tiden för första världskriget bodde ungefär 400 000 människor i huvudstaden.

    Det var fattigt folk som brutit upp från omöjliga förhållanden på landsbygden. (Över en miljon var ännu mer drastiska och lämnade Sverige för gott.) Stockholm hade ingen beredskap för denna befolkningsexplosion. Yrvaket upptäckte man att det behövdes bostäder, att de sanitära förhållandena var katastrofala och att hela staden måste planeras om för en ny tid. Agnes byter jobb - vicevärd med krut

    
Agnes Lagerstedt tog anställning som vicevärd för några fastigheter som ägdes av Stockholms stad med adress Nybergs gränd. Nybergsgränden hade mycket dåligt rykte till och med för att vara på Ladugårdslandet, och Agnes Lagerstedt berättar att hon blev bestämt avrådd från att flytta till dessa skumma kvarter, där de mest usla skurkar och till och med gravplundrare bodde, fick hon veta. Och som extra dramatisk effekt fanns skarprättarhuset i hörnet av gränden och Kommendörsgatan. Naturligtvis spökade det, det visste alla. Agnes Lagerstedt lät sig i alla fall inte avskräckas och hon skriver: "Jag fick sedermera erfara att riktigt många hederliga människor redan bodde där... Mycket fattigt och ruskigt såg det ut, både in- och utvändigt inom egendomarna och den lägenheten i nummer 12, som skulle bli min framtida bostad var kanske den smutsigaste av alla. Man kom in dit genom en liten tambur, men varken till denna eller till rummet innanför fanns något lås... Blott så kallade uteliggare brukade gå in där och lägga sig om nätterna... Golvet var uppbrutet, tak och väggar så inpyrda av smuts att de ej kan beskrivas."Fyrtio familjer bodde i sex små hus. Som vicevärd hade Agnes Lagerstedt befogenheter som hon utnyttjade till att sänka hyrorna, renovera så gott det gick, plantera blommor på gården, sätta dit en trädgårdssoffa och ordna med gemensam tvättstuga.

    Agnes startar "Arbetarbostadsbolag" Även den ruskiga Nybergsgränden nåddes så småningom av Lindhagens planer. Kåkarna skulle bort och Agnes Lagerstedt tog initiativ till att starta "Arbetarbostadsbolaget Stockholms Arbetarhem", ett företag som skulle bygga billiga och förhållandevis bra bostäder. Hon lyckades uppbringa kapital genom kontakter med fil dr Sven Carlsson och kapten Henrik Améen och köpte en tomt i kvarteret Storken upp mot Tyskbagarbergen. De första fastigheterna uppfördes på Sibyllegatan 52 och Jungfrugatan 43. Bostäderna var tänkta i första hand för familjerna på Nybergs gränd, då slummen revs. Det blev succé och 1897 byggdes ytterligare bostäder i samma kvarter, Sibyllegatan 50 och Jungfrugatan 41. Som vicevärd i de nya husen såg Agnes Lagerstedt till att den viktigaste regeln efterlevdes; inga inneboende under några som helst omständigheter! Östermalms Florence Nightingale kom också på den lysande idéen att ge stans fattiga barn en chans att komma ut på landet under en del av sommaren. Kollo!

    
Agnes Lagerstedt (1850-1939) Agnes Hedvig Charlotta Lagerstedt var folkskollärare och filantrop. Hon tog 1884 initiativ till en skollovskoloni för barn från Stockholms folkskolor, vilket ledde till bildandet av Föreningen för skollovskolonier 1884. Samma år var hon i London och studerade de engelska arbetarnas bostadsförhållanden. Utifrån dessa erfarenheter arbetade hon för bättre arbetarbostäder i Stockholm och medverkade vid grundandet av AB Stockholms arbetarehem 1892.

Create a Joomla website with Joomla Templates. These Joomla Themes are reviewed and tested for optimal performance. High Quality, Premium Joomla Templates for Your Site